existensminimum?

Existensminimum är det belopp som en individ behöver för att täcka sina mest grundläggande levnadskostnader efter att vissa utgifter, såsom skatter och andra legalt prioriterade avdrag, har gjorts. Det är ett centralt begrepp inom svensk skuldrätt och socialtjänst, där det används för att säkerställa att ingen lämnas utan medel för att upprätthålla en grundläggande levnadsstandard.

Vad är existensminimum?

Begreppet existensminimum avser det ekonomiska utrymme en person är garanterad att behålla för att kunna täcka nödvändiga levnadskostnader. Det är inte en fast summa utan en beräkning som utförs i specifika situationer, primärt av [Kronofogden](https://www.kronofogden.se/skulder) vid löneutmätning och av kommunernas socialtjänst vid bedömning av rätten till försörjningsstöd. Syftet är att skydda individen från att hamna i en ohållbar ekonomisk situation där grundläggande behov som mat, boende och hygien inte kan tillgodoses.

Vid löneutmätning fastställer Kronofogden ett så kallat förbehållsbelopp, vilket motsvarar existensminimum. Detta belopp består av en schabloniserad del (normalbelopp) för personliga utgifter som mat, kläder, fritid, hygienartiklar och telefon, samt den faktiska boendekostnaden. Kronofogdens beräkningar syftar till att säkerställa att den skuldsatta har tillräckligt kvar för en rimlig levnadsstandard innan eventuella utmätningar görs. Normalbeloppet justeras årligen och beaktar hushållets sammansättning.

Räkneexempel

Följande exempel illustrerar hur Kronofogden beräknar existensminimum (förbehållsbeloppet) vid en löneutmätning för en ensamstående person. Observera att de exakta normalbeloppen justeras årligen och baseras på gällande författning.

Antaganden (illustrativa belopp):

• Ensamstående person
• Månadsinkomst före skatt: 28 000 kr
• Skatt: 7 000 kr
• Nettoinkomst (efter skatt): 21 000 kr
• Månadshyra: 7 500 kr (faktisk boendekostnad)
• Normalbelopp för ensamstående (exempelbelopp): 5 500 kr/månad

Beräkning av existensminimum (förbehållsbelopp):

1. Faktisk boendekostnad: 7 500 kr
2. Normalbelopp för levnadskostnader: 5 500 kr
3. Summa existensminimum (förbehållsbelopp): 7 500 kr + 5 500 kr = 13 000 kr

Utmätningsbart belopp:

Nettoinkomst - Existensminimum = 21 000 kr - 13 000 kr = 8 000 kr

I detta exempel skulle Kronofogden kunna utmäta 8 000 kr av personens nettoinkomst varje månad för att täcka skulder. Personen garanteras att behålla 13 000 kr för boende och övriga levnadskostnader.

Varianter och gränsfall

Existensminimum tillämpas med vissa variationer beroende på den specifika situationen:

• Skuldsanering: Vid en skuldsanering beräknas existensminimum på ett liknande sätt som vid löneutmätning. Syftet är dock att fastställa hur stor del av inkomsten den skuldsatta kan avsätta för sina skulder under en femårsperiod. Beslutet fattas av [Kronofogden](https://www.kronofogden.se/skuldsanering) efter en noggrann utredning av den skuldsattes ekonomiska situation.
• Försörjningsstöd (Socialtjänsten): Kommunernas socialtjänst använder också ett liknande grundtänk vid bedömning av rätten till försörjningsstöd. Här utgår man från riksnormen för försörjningsstöd samt skäliga kostnader för boende och vissa andra behov. Även om principerna liknar Kronofogdens, utgår socialtjänsten från Socialtjänstlagen och har viss lokal anpassningsmöjlighet vad gäller skäliga kostnader. Information om försörjningsstöd finns hos [Konsumentverket](https://www.konsumentverket.se/for-konsument/krediter-lan-och-betalningar/).
• Hushåll med barn: Om den skuldsatta har barn ökar förbehållsbeloppet. Normalbeloppet justeras upp för varje barn, vilket speglar de ökade kostnader som ett hushåll med barn har för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter.
• Särskilda behov: I vissa fall kan det finnas möjlighet att få ett högre förbehållsbelopp om det finns särskilda skäl, till exempel på grund av höga medicinkostnader eller andra nödvändiga utgifter som inte täcks av normalbeloppet. Varje sådan begäran prövas individuellt. Råd om privatekonomi och budgethantering finns hos [Konsumenternas](https://www.konsumenternas.se/lan--betala/).

Så här används det i praktiken

Begreppet existensminimum har stor praktisk betydelse i flera kritiska ekonomiska situationer. När Kronofogden utmäter lön eller andra tillgångar är det existensminimum som garanterar att den skuldsatte inte blir av med hela sin inkomst, utan alltid har kvar tillräckligt för att täcka sina mest grundläggande levnadskostnader. Detta fungerar som ett skyddsnät som förhindrar att individen hamnar i akut nöd på grund av skulder.

Vid en ansökan om skuldsanering är beräkningen av existensminimum avgörande för att fastställa den månadsbetalning som ska göras till fordringsägarna. Det säkerställer att betalningsplanen är realistisk och att den skuldsatte kan upprätthålla en skälig levnadsstandard under saneringsperioden. För den som hamnar i en ekonomisk situation där försörjningsförmågan är begränsad, spelar existensminimum en viktig roll när socialtjänsten bedömer rätten till försörjningsstöd. Normerna för existensminimum hjälper kommunen att avgöra om och i vilken omfattning ekonomiskt stöd ska beviljas.

Kunskap om existensminimum är relevant vid kontakt med [Kronofogden](https://www.kronofogden.se/skulder) eller socialtjänsten. Mer information om privatekonomi och budget finns även hos [Konsumentverket](https://www.konsumentverket.se/for-konsument/krediter-lan-och-betalningar/).